”De nekades från att använda biljetterna” – ur radion.
”De använde solglasögon för att skyddas från dagsljus” – tidning.
”Bilen stoppades från att köra” – en annan tidning.
I det första fallet räcker det väl att säga ”de nekades använda biljetterna”.
Och solglasögonen skyddar väl mot dagsljus?
Sen var det inte bilen som ”stoppades” utan föraren, som hindrades (från) att köra. Eller hejdades (att) köra.
Nu kommer en tragisk sanning om ovanstående exempel: jag är inte längre säker på alla dessa "från" och "mot" och "på". Det är något nytt.
👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓👓
Det finns en möjlighet: man börjar bli gaggig. De här småorden har ju aldrig fått mig att tveka förr. Å andra sidan låter det som en riktigt intressant form av åldersförändring i så fall: prepositions- och småordsdemens. Att glömma namn, ja, allt möjligt, tycks f ö inte bara förbehållet ålderdomen. Påfallande många unga drar samma historier om och om igen, glömmer namn, blandar ihop och har sig. Det är inte jättesvårt att lista ut vad det beror på: tidigare frälsta it-forskare är nu bekymrade över vad som händer med våra hjärnor när vi har det som vi har det.
I alla fall: nyss talade en tv-journalist om "Sveriges förlust över England". Trots stor brist på sportintresse är jag nästan säker på att man vinner över någon och förlorar mot någon.
Dock inte samtidigt.
