Förutom att vara samlingsnamn för en hoper tallrikar, såskoppar och soppterriner har "servis" – allmänt sett – med betjäning och servering att göra.
Redan ett första, planlöst, googlande hit och dit visade på uttrycket "kanonservis". Hur lätt hade inte en person i min ålder kunnat säga om en restaurang, exempelvis, att de har en ”kanonservis” – alltså en prima betjäning. Men en äldre dito "står för det manskap som under strid avdelas till en artilleripjäs eller kulspruta för att sköta den" (Wikipedia, under "Artilleri").
Såna här språkutflykter får en att förstå vad tiden gör med ord och sätt att uttrycka sig. Men detta är inte vad som sker nu när folk och rackare* inte fort nog kan svänga sig med det senaste.
Förresten råkade jag även skriva ”dåna” här ovan. Det är ju bl a det som kanoner gör (eller åskan) –mullrar och dånar. Emellertid kan det även betyda ”tuppa/svimma av”. Ett litterärt exempel från mitten av 1800-talet ges i SAOB: "Ni är en kammarkarl och dånar för en smula blod".
Skrutt till kammarkarl, får man säga.
* Folk och rackare var en musikgrupp, verksam i tio år från 1970-talets mitt. Folk och rövare i Kamomilla stad, däremot, dök upp ca 20 år dessförinnan, 1955.
