Man är lite som ett självspelande piano: bara jag ser en fras som (här kommer några ord ur en tidningstext) ”rekordkvick vaccinering” så sätter hjärnan igång sin språkförändringsgärning. Jag tänker: Har man inte börjat se hur ordet ”kvick” föredras framför ”snabb”? Jag tror det, faktiskt. Och då skulle språkkonspirationen (som dock ofta inte är så jädrans konspiratorisk utan faktum) kunna låta så här: Allt i det svenska språket som mest påminner om engelska föredras eftersom engelskan ligger och skvalpar i de flestas medvetande.
Då en svenskspråkig kan välja mellan ”kvick” och ”snabb” sker valet omedvetet – det är så att säga ”quick” som vinner. Det finns förstås sätt att ta reda på frekvensen av snabb/kvick och mäta mängden i vår samtid mot för sådär en trettio år sen. Men det verkar jobbigt.
(Nu ska det ovanstående plötsligt visa sig vara utan relevans!) Det är lätt att få fram uttrycket ”make it snappy”. Det visar sig att ”snappy” oftast går att ersätta med ”quick”, så frågan är om jag snackat skit redan från början i detta inlägg? Engelsktalande kanske VISST använder ”quick” och ”snappy” lika ofta fast jag inte har lagt märke till saken. Och jag är ingen engelskexpert, bara utsatt för den språkvåg vi alla sköljs över av.
Men det är bara att acceptera och upprepa en sanning från ett gammalt inlägg (17 okt 2020): ”Ju säkrare man är desto mer fel kan man ha”! (Originalet, ”the more sure you are, the more wrong you can be”, tillskrivs brittiske författaren Ashleigh Ellwood Brilliant, f 1933)