lördag 13 februari 2021

Urholkad kärlek behöver nog allt emulgeringsmedel den kan få

Ämnet från i går är inte färdigtuggat. Kärlek, handlade det om, ett ord som likt många andra urvattnats till ett intet. Plötsligt kan man höra någon i tv (det brukar vara musikprogram) utbrista: ”Det är så mycket käääärlek här i rummet”. Jag vet inte vad som hänt människorna, så kan man väl inte säga med en tillgjord röst utan att förklara sig mer?

Men det är klart, eftersom de låter så där måste de också köpa geléhjärtan även till såna de inte direkt älskar. Ty Valentindagen är ett påbud som utnyttjats kommersiellt och har mycket lite med kärlek att göra. Dessutom är det gelatin i godishjärtana, och ”gelatin är det gelé som bildas efter avkylning när man kokar ur köttben”, läser jag på informationssidan ”Vadär”. Den röda färgen kommer från sköldlöss, står på ett annat ställe.

Tillbaka till kärleksresonemanget från i går och ”kärlek för godis”. Engelska frasen ”love for” finns inte bara i snasksammanhang, det går att hitta meningar som ”Jag känner stor kärlek för Spanien”. Men visst heter det väl ”känna kärlek till”? Däremot ”jag känner för Spanien”. Det finns mycket sånt nu – felaktiga prepositioner – och man bör oftare rannsaka sitt inre: Vad heter det? Vet man inte så går det att slå upp.

Och så misstänker jag att engelskans ”love” ofta är något annat än svenska ordet ”kärlek”. Människor kan t ex skriva det som avskeds/hälsningsord i brev: ”Love Mary” kan Mary skriva och mena ett gulligt bye-bye. Det behöver inte vara en pojk- eller flickvän Mary skrivit till utan en släkting eller kompis. ”Love” kan kanske bäst motsvara vårt ”kram” (vilket undertecknad aldrig nånsin skulle skriva – har f ö inte folkets gullighetsiver ökat?)

Engelsmän (amerikaner vet jag inget om) kan också kalla nästan vem som helst ”love” och mena ”raring, sötnos, gullet” eller något mer neutralt. I engelska filmer/serier hör man ofta äldre kalla varann, grannen, expediten o likn  ”love” i parti och minut.