onsdag 3 februari 2021

Paradoxer i andras meningsbyggnad och kanske även i den egna

Om man försöker sätta rubriker på de olika språkeländen som pågår så blir det väl bara två. Påverkan från engelska är den största. Underavdelningarna kan benämnas Ett fåtal vettiga lån, Många förbaskat onödiga och Såna som blir helt fel (t ex ”sägning”, se gårdagens inlägg, som gått en tokväg från engelskans ”saying” – med helt annan innebörd).

Den andra rubriken måste bli nåt i stil med Vettlöst pladder utan grund och eftertanke. Låt mig ge ett exempel på sådant snömosspråk: ”Jag känner nånstans ändå att vi får vara nöjda med detta”. Det finns en fråga att ställa till den som talar på det viset: ”Var nånstans sa du att du känner det där du sa?”
 
I spåren av coronaviruset följer en massa uttryck som också sprider sig fort som attan: Hur många gånger har man inte hört uttrycket ”rulla ut” som väl bara betyder ”starta, sätta igång”? Ett annat yttrande (en ”sägning”, haha) löd: ”Detta är potentiellt allvarligt.”
 
”Potentiellt” har synonymer som ”slumrande, latent” m fl, och innebär alltså att något som ännu inte är allvarligt kan bli det. Den som ägnar en stunds filosoferande åt yttrandet inser att det mesta kan vara potentiellt allvarligt.
 
En ytterligare filosofistund ägnades åt (det gällde nog vaccinet) utsagan ”det blir en temporär fördröjning”. Få se nu. En fördröjning betyder att något är försenat. Temporär betyder tillfällig. Vad är egentligen en tillfällig fördröjning? Så gick tankarna. När fördröjningen upphör att vara tillfällig blir den permanent. Och vad vore en permanent fördröjning?
 
Vad jag vill med allt detta snack? Jo, förmodligen påstå att ordet ”fördröjning” i sig är heltäckande och beskriver vad det är frågan om. Inte för att jag riktigt förstår vad jag säger, men nog går tankarna till den flygande pilen. Eller haren och sköldpaddan. Läsaren vill kalla detta "det dunkelt sagda som är det dunkelt tänkta”? Schår. Om detta är jag inte ensam.

🐢🐇🐢🐇🐢🐇🐢🐇🐢🐇🐢🐇🐢🐇🐢🐇🐢🐇🐢🐇🐢🐇🐢🐇🐢🐇🐢🐇🐢🐇