Typiska frukter ur en dags jätteskörd från svenska medier

Den som inte förstod gårdagens inlägg får först ett sammandrag: Man kan misstänka att det är lättare för engelska ord (och fraser) som liknar svenska, särskilt uttalsmässigt, att ta sig in och påverka. Eftersom ”quick” låter som ”kvick” skulle alltså det ordet favoriseras och vår andra givna synonym ”snabb” minska i användning. Det är ingen misstanke undertecknad överger i första taget, men nu visade sig vårt ”snabb” även ha en motsvarighet i engelskans ”snapp”. Så jag fick överge den tvärsäkra teorin. Ack, sådan är den seriösa språkforskarens tillvaro!

 
Det som inte går att snacka bort är de oöversatta ord som bara slängs in – just like that! Ur radion strömmade en dag följande meningar: ”Maktkamp behöver ju inte handla om två sidor: dom versus dom.” Kör i vind för versus, men just här fick ordet ett engelskt uttal så det blev på något sätt dubbelfrämmande. Ursprungsordet från latin (med egentliga betydelsen ”linje”, bl a ) är mycket vanligt i engelska. På svenska skulle man lätt kunna säga ”dom mot dom”. Längre fram i samtalet yttrade samme sagesperson även ”det låter lite weird”. En svensk borde väl snarare säga ”det låter lite konstigt”, men kasta-in-engelska-ord-beteendet är så vanligt att man ibland själv faller i fällan, vilket alltid förvånar en! (D v s mig.)

Vill gärna avsluta med två enskilda meningar, delar av ett ekonomisnack i radio. Det är lockande att, förutom att återge dem, ställa frågan: Vad tusan är detta för språk? 

”Bitcoin har inte lyckats skala tillräckligt bra./…/ Narrativet har skiftat och man kan bevara värde över tid.”