Uttrycket ta höjd för betyder ’ta med i beräkningen, räkna med’, t.ex. ”Vi måste ta höjd för eventuella räntehöjningar i budgeten”. Det verkar ha funnits längre i danskan än i svenskan. Men i dag börjar det sprida sig. Det är typiskt i ekonomiska sammanhang, men kan även förekomma i andra sammanhang. Det kan uppfattas som modeord eller jargong.
Modeord, ja det kan man säga! I går kallade undertecknad dagens förhärskande språk för plastsvenska. Dit hör höjdtagandet, ursprungligen ett fackuttryck från f a segling, om det är rätt uppfattat. Yngre kanske inte ser det skojiga i Den Stora Tidningens rubrik men det gör jag:
Expert: ”Vi måste ta höjd för mer skyfall”
Det roliga – ett oavsiktligt bildspråk – i meningen kan nog bara förstås av medlemmar i det patafysiska sällskap som grundades av bl a författaren Claes Hylinger på 70-talet. Detta sällskap lever mycket undanskymt sedan vår samtid kapat den fingertoppskänsla för existensens konsistens som gamla patafysiker besatt.
Men det är så en stor del av oss framlever våra dagar: Vi skrattar i tysthet åt var och varannan tidningsrubrik eller, för all del, nutida yttranden vartsomhelstifrån.
Och här är en till skrattframkallande sak, likaså ur en stor tidning:
Australien duckar riskstatus för hotat rev
Även jag duckar. För rubriken. Vad det handlade om? Jo, ingressen förklarade att Australien ”lyckats med sin kampanj för att hindra FN:s världsarvsorgan Unesco från att klassa Stora barriärrevet som hotat”.
