Bloggen skrev nyligen om ”Medierna” (28 aug), ett radioprogram som ofta sätter fingret på smärtpunkter (ja, sen händer som sagt inget, men ändå!). Det handlade om så kallade ”så-rubriker” av typen ”Så slipper du fästingar” och ”Så kan du spara en miljon på ett år”.
I programmet intervjuas en journalist från en av de större blaskorna. En språk- eller medieintresserad bör lyssna på intervjun eftersom den är talande på många sätt. Den säger en del om hur vissa icke nogräknade tidningar arbetar, hur mentaliteten är och hur motsägelsefull branschen kan vara. Förbluffande är också hur många klyschor och plattityder en person kan få till på kort tid. Några exempel: ”Vi har över åren, från tid till annan…” Eller ”det är i farans riktning”. Ett tredje ”det blir per se dåligt”.
Nä, det går inte att återberätta eller beskriva den intervjun, den måste höras! Ens förtroende för tidningen det gäller blir inte större.
Sånt här chockar undertecknad. Som i och för sig fick en annan chock nyss av det program som heter ”Språket” (14 sept) men som borde byta namn till ”Säg hur fan du vill för det är skit samma”. Inte mycket att hålla i handen m a o – varken nyss beskrivna tidning (det gäller f ö fler) eller dem som är tänkta att vara språkets utposter.
