Men de gånger jag ändå tar upp ”vanligt” folks språkbruk är det för att belysa hur det faktiskt går till. Tänker man på att skolan inte verkar kunna ge samma undervisning i modersmålet som förr, att de som är språkproffs okejar allt som sägs samt att internet sprider allt på fem röda sekunder så blir det som det blir.
Exemplet här kommer från någon som beskriver sin yrkesverksamhet: ”Det finns ett ord som heter empower och det försöker vi jobba efter.”
Ordvalet är intressant. ”Det finns ett ord som heter empower”. För det är så här begrepp förs in i svenska utan tanke på att försöka hitta en svensk motsvarighet. En annan sak som däremot finns, jag menar förutom ”empower”, är mitt engelsk-svenska lexikon från 1969 som översätter ordet med ”sätta i stånd”. En synonym är ”bemyndiga”, vilket kanske låter främmande för många, men vad är det som gör att ”empower” ligger närmare till hands?
Jo, så länge man kan minnas så har den här typen av snack på engelska (amerikanska) varit arbetsverktyg på svenska arbetsplatser. Det går även att hitta översättningar som ”berättiga, ska ha rätt att, ges behörighet, ges befogenhet”.
