söndag 10 september 2023

Tar man inte aktion kommer svenskan att fara ut genom fönstret

Varifrån kommer allt nyprat? ”Någon måste brösta kostnaderna”, hörde jag häromdan. ”Brösta kostnader”? Letar man på nätet så är det inte helt lätt. Verbet ”brösta” finns i de största ordböckerna enbart i betydelserna: 1) av­lossa en salva, och måste användas med av, brösta av; 2) kråma sig, stoltsera, och då måste sig vara med, brösta sig.

Brösta kostnaden då? I amerikanska Merriam-Webster finns ett verb breast som betyder ”konfrontera, kämpa resolut med något, möta” (som i ”möta vågorna”). Där har vi antagligen förklaringen, så vi får bereda oss på mer bröstande.

Nu till ett avsteg från principer (mina). Jag brukar tycka att de som arbetar yrkesmässigt med språket (svenska, i detta fall) borde ha högre krav på sig vad gäller tydlighet och opåverkan av tillfälliga nycker och trender. Ändå känns det trälit (som vi sa där jag växte upp) att höra så många ”vanliga” personer – främst äldre – nyttja ett språk de rimligen borde hålla ifrån sig. Exemplet ur livet är en sådan människa som i något sammanhang sa: ”Det är ju ingen som tar aktion”. En lokaltidning skriver: ”Luleå tekniska universitet tar aktion mot åtta studenter som anses ha fuskat i någon form”.

”Handla, agera, skrida till verket” och även ”gå till aktion” är några svenska synonyma sätt eller ”delsätt” att uttrycka saken på. Vad gäller ”take action” skriver ordboken M-W (se ovan) att det är ett idiomatiskt uttryck för ”to do something : to act in order to get a particular result”.

Här ett stejtment från undertecknad: det överdrivna bytandet av svenska ord och uttryck mot amerikanska, är larvigt, onödigt, pinsamt. Man vill uppmana brukarna (= alla svensktalande) att agera. Låt inte svenskan fara ut genom fönstret. (Klipphängare, du bara vänta på det…)