torsdag 21 september 2017

Dagar av diss och rödseende

De dagar man (= jag) vill göra det lätt för sig (= mig) och inte reflektera så in i bängen (skogen, bänken, norden, helsike, vassen, fanken – stryk under det som önskas), så är det bara att sätta sig neder och samla rubriker.

Min senaste favorit:
Såg rött mot kungafamiljen efter historiska dissen
Kommentar från ryggmärgen: Va?

Tränarnas dröm: Han är ett fusk
Kommentar från samma ryggmärg: Svårt att förstå även om man läser artikeln.

Nytt band med kraftiga skurar – under kvällen
Kommentar: ”Bandet” är nog ett ”bälte”, regnbälte, eller vad nu väderfolk säger. Tankstrecket är en modern horrör som behandlas ungefär som ”att”: behöver raden fyllas ut trycks ett ”att” eller ett tankstreck in. Räcker raden skiter man i bägge även då de kunde behövas.

Filmen är så äcklig att du vill lämna
Kommentar 1: Det där du-et är (tycker jag) sämre än man-et. Engelskans ”you” motsvarar ofta vårt opersonliga ”man” som i många avseenden funkar mycket bättre: ett ”du” låter felaktigt lite väl intimt!
Kommentar 2: Lämna vad? En äldres associationer kan vandra i riktning mot Povel Ramels ”Får jag lämna dessa plommon, jag mår inte riktigt bra”.

Att ”lämna” används utan objekt tänker jag som väderkvarnsbrottare aldrig gå med på. Man lämnar något eller någon. Punkt slut.
”Sluta”, t ex, kan man göra när man är en SVT-chef som ”får lämna”. Vad är det för jädrans språk? Beroende av om man slutar av egen önskan eller andras (blir sparkad) kan det heta ”får/måste lämna jobbet/arbetet, får gå/går, får sluta/slutar och ett antal svenska varianter ytterligare på denna ständigt använda översättning av leave som inte måste ha ett objekt i engelska!!!

Jag ser rött mot dem som dissar detta faktum!