Vad sa man i det här landet innan ”feedback” och ”återkoppling” fanns? Gav man ingen sådan, gud förbjude?
I äldre ordböcker (ca 40 plus) så finns varken det ena eller det andra ordet. Möjligen användes ett ord som ”respons”, men förmodligen uttryckte man sig på ett helt annat sätt – om nu behovet överhuvudtaget fanns.
Som jag minns (och detta minne är inte att helt lita på) kom det engelska ordet ”feedback” först. Antagligen var vi många som tyckte vaffanken, men paradoxalt nog känns ”feedback” lättare att säga nu när det ersatts av en svensk motsvarighet, ”återkoppling”, som låter ännu konstigare.
Antagligen har det att göra med ordets koppling till ”koppling”, d v s något mekaniskt, elektroniskt, på annat sätt maskinartat.
Den moderna användningen av ”återkoppling” är överdriven och enorm. Dt händer att jag mejlar journalister och annat löst folk för att, exempelvis, prisa en text. Då kan de svara ”tack för din återkoppling”.
Jag har inte gjort nån återkoppling, anser jag, jag har skrivit en kommentar eller reaktion på något. Återkoppling låter som om vi har en annan relation som jag inte ens känner namnet på.
”Respons”, är nog vad jag tänker använda, det känns jämställt, mänskligt och bra.
Imorgon blir det dock mer återkoppling.
PS Så här beskriver Wikipedia begreppet:
Återkoppling, även kallat feedback, är ett sätt att styra olika typer av system, där en del av utsignalen kopplas till systemets insignal. Återkoppling används bland annat i elektriska, akustiska och mekaniska system och i matematiska modeller.
