Som jag skrattade första gången någon sa ”vi ska sätta oss ner och diskutera det här”. Det kändes rejält oväsentligt om de diskuterande satt eller stod - eller låg ner, för den delen.
Jag skrattar fortfarande när någon ”sätter sig ner och diskuterar” eftersom det är ett jättemånga ord som bara betyder” diskutera” eller "prata om" vad-det-nu-är.
Å andra sidan kan de som diskuterar (och sitter ner) plötsligt ”stå upp" för något: ”Det här måste vi stå upp för!”
På radion sa en person att ”man måste kliva fram och ta en roll”. Jovisst, redan ”ta en roll” är förstås ett bildligt uttryck som betyder att man ska visa hur något görs etc, men är det nödvändigt med ”kliva fram” dessutom?
Sånt här bruk kommer och går. "Språk förändras", som folk gillar att säga, så fort man piper om något. Förändring, jorå, men är detta språkutveckling? Snarare är det mycket pladdrande och många ord för ingenting.
Det känns som om jag måste kliva fram och ta rollen av den som säger att innehållet i språket är något att stå upp för. Och sen sätta sig ner och skriva om.
Jag skrattar fortfarande när någon ”sätter sig ner och diskuterar” eftersom det är ett jättemånga ord som bara betyder” diskutera” eller "prata om" vad-det-nu-är.
Å andra sidan kan de som diskuterar (och sitter ner) plötsligt ”stå upp" för något: ”Det här måste vi stå upp för!”
På radion sa en person att ”man måste kliva fram och ta en roll”. Jovisst, redan ”ta en roll” är förstås ett bildligt uttryck som betyder att man ska visa hur något görs etc, men är det nödvändigt med ”kliva fram” dessutom?
Sånt här bruk kommer och går. "Språk förändras", som folk gillar att säga, så fort man piper om något. Förändring, jorå, men är detta språkutveckling? Snarare är det mycket pladdrande och många ord för ingenting.
Det känns som om jag måste kliva fram och ta rollen av den som säger att innehållet i språket är något att stå upp för. Och sen sätta sig ner och skriva om.
