Här ett par exempel ur min samling Konstig svenska: ”Vi går för att göra mål”. Eller bara ”vi går för mål”. Meningarna får säkert inte den sportintresserade att lyfta ett ögonbryn, men hur låter det? Man går i allmänhet inte för att göra mål, man springer utav bara den. Eller åker.
Första gången jag såg de här meningarna tänkte jag, som så ofta: Va? Va? Va?
Svaret ligger bara, som det brukar heta, ett knapptryck bort. Man googlar ”go for goal” och där är det. Ibland chansar jag lite vilt och vågar – utan att kolla – lova att det inte finns en enda träff på ”we go for scoring a goal” (vi går för att göra mål).
Det är svårt att avgöra vad som låter värst: när man översatt engelska till något som inte blir svenska eller att svänga till svenskan i största allmänhet. Det känns som om det är tillräckligt att man" kämpar för att göra många mål" när man spelar en match. Måste det uttryckas märkvärdigare än så?
Mycket blir som det blir nuförtiden och ”vi går för mål” låter både jättekonstigt och överdrivet självklart. Att försöka få in mål är väl hela grejen om det nu finns en målbur och en boll eller puck i leken?
