Den här bloggen kommer att sväva runt jorden för evigt och en gång i framtiden kommer en internetarkeolog att hitta dessa långa stycken nedskriven rappakalja. Bara på något enstaka ställe förstår arkeologen ett par ord: ”yes” är ett av dem. Nästa är ”what”.
Vad varelsen från 2000-talet ville med sitt pladder kommer att vara omöjligt att begripa. "Men så var det med de här primitiva individerna som levde på jorden kort efter dem som målade på grottväggarna i Lascaux", säger arkeologen i en vetenskaplig artikel (ja, motsvarande...).
Nå, denne forskare kommer att befinna sig på en annan plats. Och nu blir det lite kvantmekanik: man kan befinna sig på fler platser än en!
Denna vetenskap är redan här, för man läser om dåliga platser och bra platser och de är inte geografiska. Flera tidningar hade nyligen nästan identiska rubriker till en TT-artikel om en fotbollsspelares födelsedag. ”NN är på en bra plats i livet”, stod det.
Satte rubriken under ögonen på ett par jämnåriga som höjde på ögonbrynen och sa det förväntade: "på en bra plats? Korpilombolo? Lesjöfors? Uddevalla?”
I Urban dictionary kan man läsa om ”a bad place”. Exempelmeningen lyder:”I was in a really bad place after my mother died, I cried every day”.
Det här är ett idiomatiskt uttryck i det engelska språket och fungerar på samma sätt som svenska idiom och uttryck. Alla språk har dem. De skiljer sig mellan språken. Man kan ibland låna av varandras talesätt och idiom. Men inte alltid. Dessutom ska man inte bara låna från enbart ett. För då blir det skit.
Franska författare som surnat till skriver i ett upprop: ”Använd franska ord! Annars blir vi alla snart lätta offer för den slappa och fördummande globish som gör sig bred på vår bekostnad.” (Läst i DN 6 februari 2019).
Den svenska språkvården gäspar vidare.
