”Relatera till” är en nästan ofattbart vanlig utsaga i dag när människor relaterar hej vilt till det ena och andra. Eller inte. ”Jag kan inte relatera till det där”, säger de om sånt de inte känner till. Och jag till att leta som en blådåre. Det tycks som om ”förhålla sig till” är det svenska uttryck som kommer närmast – om man nu inte föredrar att direktsno det engelska verbet till svenska. Det är i sig en smal sak. I tyska texter kan man hitta några ”relatieren”. Den här vägen går många verb vad gäller slutstavelsen. Man kan utgå från, exempelvis, ”confirm” – på tyska resp svenska ”konfirmieren” och ”konfirmera”(i det här fallet är bara verbändelsen likalydande, ordet har inte samma innebörd i de tre språken). Ordformerna finns förberedda.
"Relatieren" är inget som finns i tyska ordböcker med några decennier på nacken. Och kollar man SAOL visar det sig att ”relatera till” inte fanns som alternativ förrän i 1973 års upplaga. Innan dess var ”relatera” (ensamt och utan ”till”) endast en synonym till ”berätta” och ”återge”.
Sökning bland översättningar kan ge följande: ”rådgivningstjänster avseende reklam för franchiseföretag”, där källtexten lyder ”advisory services relating to publicity for franchisees”.
Ytterligare ett exempel: ”vi är också mycket nyfikna på hur mekanismen kommer att förhålla sig till ECHO-programmet”, som en översättning av ” we are also very keen to find out how the facility will relate to the ECHO programme”.
Men de är andra slags ”relate” än det som den moderna svensken använder när hon/han inte ”kan relatera till någons problem” (eller vad det nu handlar om).
Det här omständliga babblet utmynnar i att jag nu ska medge (under stort motstånd) att det moderna ”relatera till” blir väldigt svårt att finna en bra synonym för då ”förhålla sig till” inte alltid är exakt vad man vill säga. Det är väl också en fråga om generationsskillnader: Vi satt helt enkelt inte förr och ”relaterade till” så förbenat mycket. Vi hade annat för oss.
