Det en forskare sa i radion var alltså inte typiskt ”akademiskt”: ”Detta var det bästa samtalet ever”. Sånt hör man varje dag, t o m från en själv om man inte vaktar sin tunga.
Varför välja ett helt vanligt ord från engelska, ”ever”, och ersätta med ett helt vanligt svenskt ord, ”nånsin”? Ja, säg det, men det måste bero på att engelska inte bara sipprar in i svenskan, utan forsar och sköljer bort den!
Samma forskare sa en till sak som är lika vanlig i alla sammanhang: ”Jag trodde att det skulle vara piece of cake att hitta det här.” Om man tycker att ”enkel” är ett för simpelt ord så kan man ju välja den kakliknande frasen ”lätt som en plätt”.
Vidare sa samma person om ett resultat kollegerna förbisett: ” Trodde bara att de andra missat spajken”. Som lyssnare kan man anta att engelska ”spike” låg bakom. Uttalet ”spajken”, liknar sättet man säger (och skriver) engelskans hype på, ”hajp”.
Diverse lexikon anger att ”spike” bl a kan innebära ”topp, stegring, uppgång”, m fl synonymer. Skriva ordet i bestämd form kan man förstås inte, för ”missa spiken” på svenska är ju något mer handfast smärtsamt, så att säga.
Dessutom tycks den här forskarspiken, -spajken, ha vissa likheter med ”piken”, alltså den som kommer från engelskans ”peak” och likaså betyder ”topp” och lite annat som pekar uppåt. Skriver man då piken, på svenska, uppstår bryderi eftersom ”pik” är något tråkigt som folk strör omkring sig. Eller man kanske tror att det (i analogi med spiken) uttalas ”pajken”.
Pike är dock engelska för gädda.
