Lotten B piggar upp en märkbart irriterad sbråkbloggare

Nu kommer vi inte undan längre. Nyordslistan måste fram i ljuset. Eller det kan kanske uttryckas så här: denna förbannade nyordslista som kommer varje år som ett brev på posten! (Detta senare uttryck kan f ö sättas upp på förteckningen över ”ord och fraser utan relevans”.) Listeländet retar upp mig varje år. Den presenteras som något officiellt, medierna hakar på och går ut på stan och frågar folk vad de anser om det och det ordet.

Folket, lättstyrt i vanlig ordning, säger att det är kul med ett levande språk. Men nu är det så att det studentikosa projekt som kallas nyordslistan inte är detsamma som SAOL, vilket många verkar tro. Även om t o m den, SAOL, är en emellanåt slapp tillställning, tar den inte bums upp roliga ord som roliga språkletare, förlåt, jag menar språkvetare, letat fram.

Tyvärr är sprattlet kring dessa nyordslisteord snarare ett bevis på den språkdöd som är mer omfattande än det ”levande språk” det något mindre levande folket säger sig uppskatta. Snarare bör några slags språktomtar intressera sig för de fullt användbara ord som försvinner till förmån för översatta ord från engelska. Eller andra blahablaha-formuleringar.

Emellertid! Igår skrev jag ordet ”pudla” som visat sig användbart och möjligen kommer att överleva. Tror att det fanns på en nyordslista för några år sen, men ord dyker – och har dykt – upp förr utan att först sjösättas med buller och bång.

Lite smått uppretad av tilltaget ”nyordslista” letade jag efter dess födelse (mitten av 80-talet, verkar det som) m m. Roligast i sökandet var att hitta Lotten Bergmans språkblogg. Hon har lite mer koll på ett och annat än en annan samt tycks lida av en jämförbar irritation kring listan. T ex anser hon att den bör få ett annat namn. Kolla lotten.se under rubriken ”Bloggen”, 27 dec.