Som läsaren redan vet är bloggen fylld av vetenskaplig stringens. Grundarbetet kan förstås se en aning rörigt ut, men ändå. På lösa lappar eller papperstidningar finns nerklottrade ord och meningar som sedan förs en inre monolog kring. Den återges ibland på denna plats.
Man måste dock ta alla variabler i beaktande vid ett sånt här arbete, det är lätt att fara fram med osanningar eller löst hopsatta funderingar. Men bakgrunden som alltiallo på en lokaltidning kan ge viss förståelse för de underligheter som trycks på papper (nätvarianter kan man alltid korrigera och ändra på i evighet).
Nå. När man läser en mening som ”det råder en oense inom kommunpolitiken kring om det fria skolvalet påverkar skolornas likvärdighet eller ej”, studsar man till: ”Vad i helskotta?”
Men då är det möjligen så att en pressad reporter/redigerare suttit och klippt och ändrat i texten ett antal gånger. Just den där blev ganska så stolpig och ”en oense” finns nog inte ens i den liberalaste fantasi hos språkvetare som sammanställer ordböcker.
Då blev det värre med den mening undertecknad hört eller sett och slarvigt krafsat ner på ett papper: ”Kanal 6 är mots till en bra hårdag”. Slarvet rör givetvis förkortningen ”mots”. Ska det stå ”motsatsen” eller ”motsvarigheten”?
Det får vi aldrig veta. Antagligen var det chocken av ”bra hårdag” som orsakade slarvet. Och egentligen är det skit samma. Att det finns uttryck som ”bra/dålig hårdag” är en permanent chockupplevelse för den som enbart önskar sig en "hyfsat bra knä- och ryggdag”.
