Alla nya främmande uttryck, alla lånord – men framför allt de direkta översättningarna från engelska – och mängden hopblandade idiomatiska fraser, felanvända eller monstruösa formuleringar: alla har de gjort mig oerhört osäker på ”vad det heter på svenska”.
En av alla tusentals nya, direktöversatta, eländen är ”spela ner”. Det har Sbråk haft med förr, och minns jag rätt var det möjligen dessa synonymer som då kom för mig: ”förringa, underskatta, bagatellisera”. Och så ser jag en textrad (om det var ur en serie, dokumentär eller ett nyhetsinslag minns jag inte) där det på engelska ofta förekommande ”play down” översatts med ”tona ner”. Det är förstås en av fler möjliga översättningar, men varför var den inte det första jag tänkte på?
Det här händer gång på gång: uttryck som slött översatts tycks livskraftiga. Förhoppningsvis har en tillräckligt stor del av befolkningen inte hjärnor som lika lätt suddar ut vad ”det hette förr”. Det kommer annars att bli svårt att läsa texter som bara är några decennier gamla. Det är ett torftigt och plastigt språk på ingång. Fast vad tusan, det är så mycket plast överallt ändå.
