Citattjatet (memditot) hör man till leda. Ofta består det av en replik ur en film. ”Tänkte inte på det”, är välanvänt och kommer från filmen Yrrol (om jag minns rätt). Ibland har citaten varit fel, men flugit över jorden ändå: ”Play it again, Sam”, yttrades aldrig exakt så, t ex.
Har en film lite extra erotiskt innehåll, kommer titeln – ”Femtio nyanser av …” – att skojciteras med ett larvigt vi-som-vet-tonfall. Den har givetvis också blivit mer ”memad” än den sju år äldre svenska filmen ”Fyra nyanser av brunt”.
Att vilja citera är gammalt, men memfenomenet är nytt: en sång för alla dem som minsann hittat folk att dela sin glädje och sorg med. När memen dessutom antyds (”hintas” på nysvenska) på språk och med stavningar som är högst tillfälliga från en enskild memavsändare – ja, då är frågan hur många som egentligen förstår något alls av denna nutida konstart.
Nu ledde mina efterforskningar även till GIF-ar, men glöm det föråldrade sättet att skapa bilder som rör sig, det är PNG som gäller nu. Kanske. Jag har ingen aning om vad jag säger. Borde hålla truten: ”Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig” (mem från bibeln, Ordspråksboken 17:28).
