lördag 25 februari 2023

Man anade det: iInfluerarnas makt kommer från ett astralt fluidum

Nå, man får ha sin egen intresseklubb (se gårdagsinläggets sista mening). Med tanke på senare decenniers språkbeteenden vänder jag mig inte längre till superproffsen på området utan bestämmer själv. Det hänvisas ju ständigt till ”brukarna”, så varför inte, här är en!

Jag säger och skriver ”influerare” om en modern syssla, ofta av dubiöst slag. De flesta medier använder ”influencer”. Den snabbfotade, relativt nya, Svensk Ordbok har ”mitt” alternativ först, men dessutom ”influencer”, som i den formen kanske skänker mer glans åt fenomenet.

SO ger exemplet ”före­taget har ut­arbetat nya rikt­linjer kring marknads­föring via influerare” medan mitt stavningsprogram i Word stryker under ordet med rött. Nåväl, som brukare bestämmer jag, influerare får det bli. Egentligen skulle jag föredra ”påverkare”, eftersom det beskriver ”jobbet” tydligare. Men det låter väl för brutalt för den vår gullighetsfluffiga samtid?

Tog verbet influera (påverka) som utgångspunkt och grävde djupare, nämligen i Svensk handordbok, vars första upplaga (av Lars Levander och Elias Wessén) kom 1932 och nu ersatts av Svenskt språkbruk (ja, brukare, var det). I Våra ords upplaga 1988 står om influera: ”inverka på, ha inflytande på /…/ av latinska influere, flyta in, tränga in.” Ordet användes ursprungligen, skriver boken, ”om det astrala fluidum, som från himlakropparna tänktes flyta ned och påverka världens gång och människornas liv /…/”

Joråvars, inte är influencern långt från den ursprungliga betydelsen.