Många ord är inte missanvända, de är rättare sagt fel använda

Så här enkelt är det att missta sig när man vill göra rätt: En person klagade i en tidnings insändarspalt på att det ofta förekom förväxlingar mellan ”utelämnad” och ”utlämnad” (en väldig skillnad!) i bladet i fråga. Insändarskribenten skrev att de två orden ”missanvänds”. Ordet ”missanvända” existerar dock inte i någon svensk ordbok. Men i engelska dito finns ”misuse”. Engelskan ligger s a s under ytan och arbetar oavbrutet så här. Någon enstaka grej i den vägen är förstås inte hela världen. Men ”enstaka” är inte längre rätt ord för det som sker.

En del exempel är riktigt tydliga – som det jag hörde av en ball popsnubbe i ett radioprogram: ”Man behöver bara swosha upp det på grammen”. En programledare med känsla för sina lyssnare översatte det med ”lägga upp på instagram”. Tråkigt för dem som lärt sig förkorta det sociala nätverket till "insta".

Mindre tydliga är exempel som ”att välja något/någon över något/någon annan”. Det kommer från ett likadant uttryck på engelska, fast med over där svenska har haft framför i den frasen: ”jag föredrar lax framför sill”.

Ett ord man ofta hör i dag är ”ostoppbar” – åter ett som i likhet med många andra inlånade, översatta, glosor inte finns i svenska ordböcker. Ännu. Det är ”unstoppable” som åsyftas. Det funkar i och för sig bra med svenskans sätt att konstruera ord, men eftersom det här gäller oerhört många ord/uttryck känns det lite sisådär.

I går hörde jag ytterligare ett adopterat uttryck: ”Är pandemin som vi känt den över nu?” Just den här konstruktionen har varit svår att kolla, men frågar jag min inre gamla korrekturläsare känner HON inte igen ”som vi känt [något]”. Här har en engelsk fras för tusende gången kopierats ”rakt in” i svenskan: ”Life/the world/ humanity/time (etcetcetc) as we know it”. 

Det finns anledning att misstänka att svenskan som vi känt den har lämnat.