För kommunikation är språket a och o (plus några bokstäver till). Eller så vänder man på steken: språk är kommunikation. Förutom att ha det att babbla med i största allmänhet är det också fundamentalt när det gäller att förmedla/begripa all annan kunskap. Språket är människans huvudverktyg.
Ämnen som språk och matematik ställs ofta mot varandra: ”Hon är inte nåt vidare på språk, men jättebra i matte.”
En matematiker jag varit gift med berättar om den gång han tydligt blev varse språkets samband med, eller roll för, matematiken. Det var i början av 90-talet och han hade muntlig tentamen med en student som gav intryck av att skapligt förstå den matematik han tenterade. Dock hade denne stora svårigheter att uttrycka vad han ville ha sagt. Han saknade de språkliga, grammatiska, verktygen och det blev ett stammande och mumlande och gående i cirklar.
”Matematik kräver precisionsförståelse”, säger matematikern.
Det kan man förstå utan att fatta matte. För att klara den precisionsförståelsen krävs ett klart, tydligt och redigt språk.
”Efter det tillfället”, säger han, ”har jag börjat fundera kring den förenkling av språk som pågår – och det gäller inte bara svenska. Oavsett om man gillar det eller ej: är det verkligen förenkling?”
Han gör jämförelsen med hantverk och tar upp distinktionen ”enkelt” kontra ”elementärt”.
”Ska man bygga en bokhylla men har primitiva (elementära) redskap blir jobbet svårt. Har man avancerade redskap å andra sidan – ja, då blir jobbet lätt. Det är samma sak med matematik, saker blir lätta att uttrycka med ett välutvecklat språk, med ett torftigt språk blir de svåra.”
En blick ut över tillvaron får en att misstänka att det gäller fler områden än matematik och bokhyllebyggande.
🛠🛠🔨🔧🔨🔧🛠🛠
* Ja, en fjärde rubrik rubrik heter Varför, men under den finns endast en enda övergripande programförklaring!
