Fast frågan är om jag själv skulle använda ”glimmar” mer än till den nämnda dikten samt ordspråket i rubriken. Vad man anser att "glittra, glimma" och "glimra" innebär, vari eventuella skillnader består – tja, om det skulle nog såväl lärde som olärde tvista.
Frågande lägger jag märke till en fascination hos samtiden vad gäller ”glimra”. Särskilt kultursidorna som annars är pigga på saker som ”berör” och ”griper/hugger tag” skriver om texter som är glimrande.
På nätet finns även glimrande snö och glimrande dagar, artister som glimrar.
Det mesta av allt detta skulle dock ”glittra” för undertecknad. Möjligen inte artisten om den inte var en drag queen, de brukar göra alla tre: glittra, glimma och glimra. Vidare skulle jag anse att vågor och de dyra halsbanden glittra. Samt Sickan Carlsson som var ”glittrande glad” – så lyder även titeln på ett av hennes paradnummer.
Att så mycket nu ”glimrar” – ja, det låter lattjo i undertecknads öron. Lattjo låter i och för sig också lattjo i många andras öron. Eller roligt, gammalmodigt, färsigt eller kymigt.
 |
| Vågorna glittrar en vacker sommardag. Eller glimmar de? Glimrar? Gnistrar? Nej, nog ser de ut att glittra alltid! |
