tisdag 8 maj 2018

Vadhållning om tippning

Dagens startpunkt nämndes i slutet av gårdagens inlägg. Den minnesgode erinrar sig den "tippunkt" som var en "bryt-" eller "brytningspunkt". Den kan kanske även kallas "tröskel" (O, heliga enkelhet!).

Men inte länge till, ty snart kommer endast glosan "tippunkt" att finnas kvar eftersom det på engelska heter "tipping point" (meningen läses med ett bittert och sarkastiskt tonfall).

I SAOL (senaste upplagan, 2015) görs skillnad på "brytpunkt" (som har tillägget ”särsk. i skatteskalan, mellan lägre och högre marginalskatt”) och "brytningspunkt", där ordet hänförs till den betydelse av ”bryta" som handlar om förändring eller kontrast (som i "bryta av, bryta mot" etc).

På synonymer.se ges för ”brytpunkt” förklaringen ”(bildlig betydelse) punkt där en viss företeelse upphör eller förändras”. På samma vis beskriver SAOL "brytningspunkt". Det vacklar lite angående betydelsen, m a o.

Sen finns det helt andra "tippunkter" som undertecknad hellre sätter 100 spänn på vad gäller trovärdighet beträffande den innehållsliga kärnan.

Vi besöker en fysiklektion på det digitala läromedlet studi.se. Här handlar det om något så handfast som en låda (det illustreras också):

”Tyngdpunkten finns i mitten av lådan.Ytan den står på kallas stödyta. Så länge tyngdpunkten ligger inom stödytan välter den inte, men när tyngdpunkten befinner sig utanför stödytan välter lådan. Det är lådans tippunkt.”

Dessutom: i ”Formler till lastsäkringskalkylator” angående lastning, lossning, surrning och annat som har med fraktarbete att göra finns meningar som ”Avståndet i höjdled mellan surrningsfästet på godset och godsets tippunkt”.

Utan att direkt vara så jädrans haj på lastning av diverse gods är denna tippunkt den enda tippunkt jag har lust att kännas vid.