För det blev jag kritiserad av äldre personer som redan hunnit fram till engelskilskan.
Men föga kunde de ana hur mycket av den varan som skulle komma att levereras. "Leverera" används för övrigt numera hej vilt när sångare, författare och politiker levererar (eller ej), något endast transportföretag gjorde förr i världen (d v s den tid när saker ännu var som de skulle).
Nu, när prinsar och presidenter ljuger medvetet i kapp, går det att grubbla över mycket. Så t ex om huruvida man föredrar en deskriptiv eller preskriptiv grammatik. Som bekant är ju ”språkbruket” (har skrivit ordet så ofta att bokstäverna på dessa tangenter är utnötta) det förhärskande. Det måste ju innebära att alla de nutidsförsiktiga språkarbetare som väjer för det normativa är ena deskriptiva rackare. De beskriver, de föreskriver icke.
Det där tål att tänkas vidare på och i morgon ska en annan språklära än den som nämndes igår synas närmare. Det är svårt att bärga sig, inte sant?