Men politiken får klara sig utan undertecknad som i stället undrar varför folk härmar alla ”festliga” (ironicitattecken) uttryck de hör utan att ta reda på varifrån de kommer. Förstår att jag låter sträng, men det är väl ändå föga troligt att människor kommer att göra som jag säger. Har ju märkt förr vilken fruktansvärd impact – alltså inverkan, påverkan, inflytande (som det kan heta på svenska) – man har på omgivningen. (Mer ironi, en gren man blir allt bättre på.)
Nej, folk fortsätter med sina picknickar och promenader trots att uttrycken stulits ord för ord från ett annat språk. När det nu finns massor av fina saker man kan säga på sitt hemlands vilda tungomål i stället.
Att nåt blir – eller inte blir - en picknick samt att något blir en promenad – eller inte – i parken, kan på svenska heta ”busenkelt (eller ”inte busenkelt”, ni hajar principen) eller kanske ”lätt som en plätt”, som föreslagits förr i denna blogg. Vidare kan grejer komma att bli en ”lätt match” eller ”en baggis”. Det finns sånt man inte kan "snyta ur näven, göra i en handvändning” eller ”skaka ur ärmen” (som nog mera har betydelsen ”improvisera”).
Alltså: det är inte nödvändigt att ta vägen via engelska parker och picknickar för att säga att något är enkelt (eller inte).
En undran i största allmänhet när nu rätt många hasplar ur sig att somt är som ”en promenad i parken": är det så många svenskar som promenerar i parker?
