lördag 23 mars 2019

Höga berg och djupa dalar, massiv och laviner

Efter utflykter i de höga (triljoner) samt fula (sju förti) talens värld är det dags för upprepning. Minnes ”Repetitio est mater studiorum”, repetition är all kunskaps moder.

Det är verkligen inte snyggt (tycker gissa vem) att använda ordet ”massiv” för allt som är stort men egentligen (tycker gissa vem) betyder, och här har jag stöd av SO:

1 a) tung och kompakt

   b) som allt­igenom består av ett och samma (gedigna) material och saknar håligheter

2) enhetligt bergsområde vanligen utan dal­gångar

Men ordet används snart uteslutande så fort något är "mycket" eller "stort": ”Polisen är massivt på plats”, sa en gubbe i radion.

Ordets etymologi avslöjar att det har med kompakthet att göra och kommer av ”lat. massa, klump, massa, av gr. μᾶζα, deg l. kaka av kornmjöl” (SAOB)

Visst, man ska väl inte vara så himla tjurskallig, det är klart att det kan få beteckna något som är mycket, stort, många, gigantiskt, kolossalt, väldigt, jättestort och enormt m fl, men det tycks som om alla varianter får vika för detta ständiga ”massiv”.

(Andra massiv, som Kaskaspakte, får man själv vika för, det ska vara riktigt svårklättrat.) Man gläds dock varenda gång en svensk använder en synonym till de amerikanska översättningsord som blivit till en riktig avalanche – som lavin märkligt nog inte heter på svenska. Ännu.