Men ganska snart intervjuades en inredare och stylist (i en och samma person, alltså) om vad tvålen symboliserar. Det är egentligen då man bör stänga av, men en masochistisk inre demon tvingar en att lyssna: "Man säljer ju en livsstil", säger stylisten som berättar att tvålen blivit den nya ”stilmarkören” när man säljer bostäder. Den har ersatt ståltrådskorgen med citroner, fortsatte inredaren/stylisten och jag blev i alla fall glad: den där jädrans fruktkorgen har varit irriterande under många år. Finns det inga andra fruktskålar, har det hänt att man tänkt.
Nu är det, fortsatte proffset, tvålen som visar medvetenhet. Eller som en mening löd i sin helhet: ”Även en tvål signalerar ju det (medvetenhet, min anm) nånstans – lite grann”. Hjärnan (min) går på högvarv: "signalerar det nånstans – lite grann” Ekologiska tvålmärken säljer bostäder. Man slutar aldrig förtvivla och hoppas.
”Nu glider tvålen fram som en stilmarkör” – programledarens formulering var nog en avsiktligt stilistisk rolighet.
 |
| En vardagsvara jag förhåller mig till |
Och hon fortsatte: ”Tvålar i olika former har bubblat fram”. Samt: ”Den hårda tvålen har fått renässans. En vardagsvara att förhålla sig till.”
Nu ska det ske, den svarta 200-kronorstvålen ska ut i ljuset. Den är inte bara ekologisk utan också ett stycke humanitär insats. Detta har ingen anat.
