måndag 24 februari 2020

Bildspråk i all ära, men jag vill hellre uträtta saker än räta ut dem

I ett av alla försök att räta ut frågetecken vände jag mig till just dessa tecken, eller snarare själva den frasen som är en av tusentals man kan både vara trött på och själv använda när inte vaksamheten är som bäst. Att städa sitt eget språk är inget för latmaskar, det ska gudarna veta.

Nå. Nu hampade det sig så att jag plötsligt insåg att mycket annat än frågetecken ”rätas ut”, och det behövde naturligtvis undersökas! Som vanligt får man genast bistånd av radio och tidningar. Samt tv, förstås.

Här fanns yttranden som ”journalister strävar efter att räta ut saker”. Likaså meningar med en hel massa missförstånd som ska ”rätas ut”. Underligast var någon som ville ”räta ut länkarna i en kedja”. Det handlade inte om en verklig kedja utan en släktdito, så där får väl uträtningen skrivas på ett fantasifullt språk. Vilket egentligen ingen kan klaga på (inte ens undertecknad). Trump, i sin tur, visade sig vilja ”räta ut orättvisa handelsavtal”. Så där håller det på.

I Svenskt språkbruk, boken som tar upp konstruktioner och fraser i svenska, är det enbart konkreta saker man ”rätar ut”, fingrar och hästskor, t ex. Den enda abstrakta betydelse som tas upp är de där frågetecknen (se inledningen) som många vill göra utropstecken av.

Det tycks handla om ett vanligt fenomen. Svenskar rätar ut det ena och det andra för att man på engelska ”straightens out” det ena och andra. Däremot tycks bara en sak inte rätas ut i någon större utsträckning på engelska: frågetecken. De allra flesta googleträffarna på ”straighten out /the/ question marks” verkar ha svenskt ursprung.

Det borde rimligen drälla av engelskbråkiga: tänk att se och höra alla dessa människor från hela jorden som skojar till ens modersmål å det grövsta.