Allt är inte engelska som irriterar! En som läst tidningar i flera decennier kan konstatera att – bland mycket annat i språkväg – rubriksättandets konst är på dekis. Så här löd en rubrik i en morgondrake: ”Ingen slump att Greta är svensk”. Visst klarar jag ännu av att uppfylla (eller vad man nu ska välja för ord) det allt vanligare mantrat från medievärlden: ”Huvudsaken är ju att man förstår”! Detta utrop används för att slippa ta itu med dåligt språk, ska tilläggas.
Artikeln om Greta Thunberg antog att svenska barn har blivit mer kompetenta p g a förebilder som Pippi och Bamse. Andemeningen förstod jag, som sagt, men nog kan rubriken skapa filosofiska irrgångar: ”Ingen slump att Greta är svensk”. Efter timmar av funderingar över slumpen i detta fall – att Greta är svensk – kan jag ännu inte finna något svar på frågan.
Lika svår var följande rubrik: ”57-åring hävdar att han bara drack en öl”. Enligt undertecknads ringa åsikt måste rubriken förklara lite mer, bara det faktum att mannen var 57 år räcker inte. Eller ”hävdar att han bara drack en öl”. En 57-åring kan i princip hävda vad som helst. Själv känner jag folk i alla åldrar som hävdar allt möjligt. Dessutom kan de vara svenska av en ren slump. Eller tvärtom.
Däremot är det ingen slump att jag skriver lite svårbegripligt om det språk som nu befinner sig på glid och är fransigt i kanterna.
