Filosofiska frågan: Rör sig den som backar bakåt eller framåt?

Det börjar bli något av en utmaning (nu använde jag ett av Språksveriges mest använda ord, det är många utmaningar i omlopp numera) att inte ha ett arkiv i vare sig det egna huvudet eller bloggen. Men andra bloggare och influerare tycks inte heller så fruktansvärt hophållna tankemässigt, så det är väl bara att pladdra på.

Backa, är ordet för dagen. Och som jag alltså misstänker varit uppe tidigare på denna plats. Till saken: I en text stod ”han måste backa undan från henne”. Mot den konstruktionen har jag inga invändningar, innehållet är här ointressant. Mina nedkrafsade minnesanteckningar rör ofta språkets form, ytan (där har jag också en del gemensamt med många bloggare och influerare).

Backa verkar i alla fall vara formmässigt korrekt i den nyss nämnda meningen. Men nu till det intressanta fenomen som vidrördes i går – samma ord som har motsatta betydelser (mot – för).
För ser man på mitt andra exempel, rubriken ”USA anklagar Kina för att backa vaccinhackare” är ju andemeningen en annan, att Kina stöder vaccinhackare.

Nu hörs kören av röster som ropar ”MEN MAN FÖRSTÅR JU!" Jag svarar: Ja, det gör man. Även jag. Men se det i alla fall som ett kuriosum att ingen av de fyra ordböcker jag kollat har annat än ”backa upp”, vilket inte är urgammalt men säkert ett tidigt engelskt inflytande. Alltså kan backa i dag betyda något som rör sig i riktning bakåt – eller framåt (i betydelsen stödjer). Eller kanske uppåt.

Vad gäller USA och Kina är ingen av dem här och kan försvara sig.