tisdag 13 april 2021

Egenreklam i tv och radio närmar sig tradighetens värsta utmarker

Ens trovärdighet blir inget vidare om man tar upp tjatighet så mycket att man blir tjatig själv, men äsch, det får väl vara så då! Om man bryr sig, alltså. Många ger blanka fanken i att språket vinkar adjö dagligen. Kanske är det också samma människor som inte plågas särskilt mycket av SVT:s och SR:s egenreklam, eller vad man ska kalla de stora sjok av ”trailrar” som berättar om kommande program.

Den enda åsikt man hör ur folkdjupet är hur innerligt trötta människor är på dessa. I själva verket blir det så himla tradigt att man tappar all lust, om man haft nån, att titta på dessa program eller serier.

Bild: David Stephanus, Pixabay
Den kritik angående tilltaget som framförts till medierna vinner inte något gehör hos dem. I stället beskrivs det vara konsumentupplysning eftersom många inte har tidningar med tablåer i.
 
Kontraproduktivt, säger jag.
 
Att folk skulle vara så korkade att de själva inte kan ta reda på vad som sänds i radio och tv är svårt att tro. Dessutom: standardformuleringar som vevas runt kan få en att börja avsky vissa ord. Redan innan hade jag en aversion mot ordet ”beröra”, som i såna här reklamsammanhang blivit honnörsord som ska malas till bokstäverna går sönder.
 
Med den äldre innebörden kan jag härmed tillkännage att begreppet i fråga berör mig illa! Det här beteendet hos gammelmedierna skriker dåligt självförtroende mer än något annat. Usch.