Det är stor skillnad på om något går i lås eller om det går i baklås

I går utlovades mer krut om det ”skrytfeniga” om, men det måste anstå. Annat kom i vägen, kan man säga. Av allvarligare art, dessutom.

                                 

På grund av denna blogg och stort engagemang vad gäller det språkliga moraset är jag van att bli lite flinad åt: ”du överdriver!” Det är inget stort problem, jag tycker själv att folk inte är kloka när de tar i för mycket. Men som bekant finns det grader i helvetet och en person tar i mer än väntat för tillfället. Vem denne är kan inte ha undgått någon med syn och hörsel i behåll. Man står sig slätt som en språkets förkämpe vid jämförelse med den krigaren.

Häromdagen kom en påminnelse om hur viktigt det är i tider som dessa att det går att tolka det sagda –så nära det avsändaren avser som möjligt. En s k hög, svensk militär uttalade sig i ett nyhetsprogram. Det gällde att beskriva den ryska krigsstrategin, liksom den ukrainska. Personen gav en i stort sett tydlig bild av sin och mångas åsikt om hur kriget sett ut hittills. Allt var klargörande utom ett par meningar. En löd: ”Hela ryska planen verkar ha gått lite i lås”. En annan: ”Vad vill man göra med Ukraina? Det där verkar ha gått i lås”.

”Gå i lås” innebär att något går efter beräkning, lyckas, funkar, klaffar. Motsatta innebörden – som förhoppningsvis var vad denne militär menade – ges i uttrycket ”gå i baklås” eller, eventuellt, ”gå i stå”.

En mening jag ofta hör höra i min envetna kamp är: ”Huvudsaken är att man förstår”. För att förstå, och jag skriver nog det här för femtielfte gången, måste man vara överens om betydelsen av ord och fraser.