tisdag 8 februari 2022

Inget matrecept direkt, men väl ett hopkok av ägg, knivar och laxar

Ibland är man ledsen över att förstå vad som sägs. Nu menar jag inte enbart då innehållet är hemskt eller tragiskt utan för att man överhuvudtaget begriper något av vad som menas av ett JÄTTEFULT språk. Jag vill inte förstå en bråkdel av detta, tänkte jag när en bankgubbe sa: ”Vi har väldigt liten exponering mot de länder vi tittar på här”.

Han hade i och för sig bara svarat på en för hans bransch typisk fråga, hur banken klarat sig i Baltikum, tror jag det var, och om påverkan av ”krigshotet i öst”. Men jobbar man på en bank talar man väl så i dag. Och det är ju inte bara banker – från samhällets alla hörn ljuder det jag vill kalla plastsvenska.

Men nu ska man inte vara sån: rätt som det är kommer någon och överraskar en. En annan gubbe (i mediebranschen) skrev häromdagen ”här gäller det att tassa på tå”! Jag jublar varje gång en enskild inte knölat in engelska i sitt tal. Det kommer nämligen bara att ta en pisskvart (förlåt det grova språket) innan alla säger ”gå på ägg/äggskal” ("walk on egg shells/eggs") istället för ”gå/tassa på tå”.

Nu till några roligheter som uppstår när det blandas och ges. En annan medieperson fick ur sig detta i radiolan*: ”Nu tassar vi på en knivsudd”. Ett konstycke såväl i verkligheten som verbalt. Vad som skett är en typisk blandning av uttryck: ”Att gå/tassa på tå” har slagits ihop med det som vanligen heter ”balansera på en knivsegg”.

I upphetsningen – om någon är mycket engagerad i ämnet i fråga – kan såna här hopslagningar bli omåttligt roliga, som i: ”Laxens överlevnad står och väger på en knivsägg”. Den bild som åker in i skallen av yttrandet kan få en att vilja bli konstnär, vilken utmaning!


*Besjungen av Alice Babs 1939 i låten ”Jag har en liten radiola”