I senaste avsnittet sa programledaren att det kommer mycket mejl från folk som irriteras av alla anglicismer. En lyssnare som hört av sig hade med undertecknads frenesi skrivit upp mängder av exempel på sådana. Inte enbart från s k vanligt folk utan även journalister.
Den andra personen i programmet, den som kallas ”expert”, berättade lite allmänt om denna påverkan som om den vore en nyhet, bl a att många tycker att det är ”fult att blanda språk”. Därefter beskrevs en undersökning från början av 2000-talet (alltså nästan ett kvartssekel sen) om folks attityder till engelskan i svenskan.
Det visade sig att mest positiva till engelsk påverkan var ”unga, högutbildade med datorvana”. Mest negativa var ”äldre, lågutbildade utan datorvana”. Så skitförbannad som jag är måste jag vara jättegammal, närmast analfabet samt vansinnigt ovan vid datorer.
Med den outbildades vrede orkar jag inte återge mer av expertsvaret, men fortsätter till en annan fråga i programmet, en lyssnare som undrade över frasen ”med det sagt”. Precis som alla andra åker vi språkkritiska dit ibland och jag är medveten om att jag använt frasen själv. T o m kanske i bloggen.
Jag är också medveten om att jag ett stort antal gånger hört engelsktalande säga ”having said that”. Experten sa att det var möjligt att det fanns en påverkan från engelska, men hon hade funnit svenska belägg från 1970-talet.
Det är svårt att fatta vad som händer. Varför det sitter så långt inne hos hela (vad det verkar) samlade ”språkeliten” att acknowledga att svenska undergår en skitsnabb omvandling till engelska? Den blandning som nu föreligger skulle behöva proffshjälp, det språk som blivit resultatet är inte användbart länge till.
