Sannerligen säger jag eder: i språket finns en hel del att reclaima

Som tidningsarbetare kunde man ibland irriteras av att läsarna klagade över ”svåra ord i tidningen”. Man kan enkelt beskriva min egen frustration på den tiden (talar här om en tid när läsare ännu orkade reagera på språket, det var väl ca trettio–fyrtio år sen) eftersom en tidning inte skrevs för barn eller dem med mycket påvert språk. Jag tyckte att man borde slå upp ord man inte förstod.

Det här gällde, det måste tilläggas, den svenska som användes av mediesamhället i stort, till större delen ett språk vi då hade använt länge och som de flesta tidningsläsare förstod till större delen. Det gick inte att på den här tiden förutsäga ösregnet av engelska ord och företagsskitsnack (se i går) som skulle börja falla allt intensivare över det språk som människor använder för att kommunicera med andra på.

Har samlat några ord och uttryck ytterligare från i går. ”Boosta” – så livligt använt att det t o m kommit in i Svenska Akademiens Ordlista och Svensk Ordbok (från samma svenska akademi). Ordet betyder, vilket den som känner till det från engelska vet: ”förbättra, öka”.

Ett i övrigt ganska intressant program om svensk politik använde även verbet ”reclaima”, med den svenska betydelsen (bl a) ”återta”. En av journalisterna frågade experten: ”var ligger det här arbetet i pajpen” samt talade om någots "konnotationer". För det senare finns en prima och sedan länge använd svensk synonym: ”bibetydelser”.

Mer i morron om en hel del som numera ligger i pajpen.