En vacker, om än alltför torr, sommardag, kan den verbala fångsten bli alltför riklig. Exemplen kommer från radion, men som läsaren vet finns det mängder varhelst språket talas eller skrivs. ”Temporalt sammanträffande” var ett av dem. ”Sammanträffande” rymmer väl rimligen även det tidsmässiga i sig? Eller måste man börja tala om ”rumsliga sammanträffanden” också?
Söker man på ”temporal coincidence” hittar man begreppet främst i texter om straffrätt. Men är det inte upprörande att man måste slå upp engelska ord för att försöka förstå vad som sägs i svensk radio?
Från diskussioner om skolpolitik kommer följande mening yttrad av en skolminister: ”Det är mycket komplicerad materia detta”. Jovisst sägs betydelsen av ”materia” i svenska ordböcker vara ”ämne, innehåll”, men jag vågar sätta en peng på att vi importerat den överförda betydelsen från engelska ”matter” som antagligen haft såväl konkret som överförd innebörd av ordet under lång tid.
Personligen hade jag föredragit att ministern sagt ”Det är mycket komplicerat detta”, men som språket uppträder brer en otäck osäkerhet ut sig inom mig: Tänk om det bara är jag som tycker att ”materia” är konstigt i sammanhanget? Liksom det ”temporala sammanträffandet”?
