Bäst att objektifiera sig

Den här bloggen har inget kommentarsfält. Det hindrar inte somliga från att höra av sig och protestera. En läsare påstod att ”givet” inte alls kan vara en preposition. Hm. Samtidigt som sbråkmakaren misstror Svenska Akademien är den det enda hon har att luta sig mot i språklig blåst. Rackarns! I SAOL (2006) påstås ”givet” kunna vara, förutom adverb, även preposition.

Här är inte avsikten att gå till botten med allt, detta är en blogg för missnöje som helst inte ska motsägas samt ska den bedrivas på en inte alltför seriös nivå och med ett lagom mått av kunskap.

Fan också. (Och här är ett tillfälle för de allvarligt sinnade att undra om inte bloggskribenten har ett tillräckligt ordförråd utan måste ta till kraftuttryck. Mer om det en annan gång).

Oavsett om detta alltmer använda ”givet” är adverb, preposition eller nån slags konjunktion vill jag gärna ge mig på det och klaga. Så här kan det låta: ”givet landets historiskt starka ställning”, ”givet att företaget kan behålla de goda marginalerna blabla så har företaget blabla”.

På svenska behövs längre konstruktioner som "med tanke på, under förutsättning av", så jag inser att "givet" är lockande. Men jag tror, i likhet med en skribent jag hittade på ett chatforum, att ordet är ett inlån som växer i antal och i original heter "given that”. ”Givet att…så” kan förresten och helt enkelt även heta ”om…så”.

Enligt min åsikt är det nutidspopulära "givet" lite mer hipstersnackigt i stil med det ofta överflödiga "de facto".

Matematikspråket använder sedan urminnes tider ”givet” i betydelsen "under förutsättning av" och det är svårare att bli upprörd över fackspråk. Beräkna triangelns area, givet att c=|AB|=7, och att tanβ=11/7.

Men med förflutet på en tidning är det bäst att objektifiera sig. Vara objektiv, alltså.*

Därför hänvisas den intresserade (som om det funnes (konjunktiv!) nån) till en masteruppsats av Martin Nyblom med titeln Givet – etableringen av en ny preposition: ”Ord måste, i varje enskilt fall, hållas ansvariga för sitt grammatiska beteende”.
Den är betydligt mer balanserad än somliga.

*Man förstör skämt genom att förklara dem, men jag har ju varit med ett tag. Inte bara fattar folk inte att jag skämtar, jag skämtar inte alltid bra. Sånt märker man när man själv är den enda som skrattar...