torsdag 3 augusti 2017

Man vet vad man får - men inte alltid

I går försökte jag hänvisa till hyfsat modern filmhistoria. Det var huvudpersonen Forrest Gump i filmen med samma namn som sa “My mom always said life was like a box of chocolates. You never know what you're gonna get.”

Just den typen av snodda meningar är inte så hemska, vägen har förberetts länge, bl a av ”Play it again, Sam". Men som så mycket annat är just detta citat en faktoid (släkt med "falska" nyheter), ett bra exempel på hur saker blir sanna om de upprepas tillräckligt ofta!

Chokladaskcitatet har ett antal varianter på svenska. Tänker inte bråka om det heller, utom möjligen ofoget att använda ”du” för ”you”, alltså ”du vet aldrig vad du får” i översättningen av "you never know what you're gonna get".

Man påminns om det förträffligt opersonliga ”man”. Vi fick smäll (bildligt) på fingrarna i skolan när vi använde för många ”man” (”använd inte "man" när du menar dig själv!!!”) i en uppsats. Femtio-sextio år senare skulle vi liksom näpsas igen, nu av ungdomar som inte vet att vi viker oss av skratt när de säger ”en vet aldrig vad en får”. För oss låter det bonnigt och buskisartat (vare sig bönder eller buskisskådisar ska känna sig hånade eller kränkta för detta). "Man" är ett prima pronomen när man inte vill lämna ut sin själ, t ex. Och "en" i subjektsställning är finfint men TYDLIGT dialektalt eller föråldrat.

Men den där med chokladen stämmer ju inte. Man brukar få välja ur en chokladask. Klart, okända praliner kan förrvirra. Å andra sidan användes för några år sen det motsatta som grund för en reklamfilm. I den kastade sig julfirare över (kända) chokladaskar och ville öppna en ny när en, säger en, speciell pralin var kvar. Den var verkligen inte poppis och man visste precis vad man fick!
Forrest Gumps mammas teori stämmer när det gäller dagens exklusivare choklad.
Ingen skymt av en körsbärspralin, men vilken som helst av dem kan vara en sådan