Saker att framförhålla

En dag som idag när jag inte orkar tänka (det skiljer sig inte så mycket från andra dagar i och för sig) får det bli exempel ur min samling. Här en rolig sammanblandning av fler uttryck:

Bröderna stod inte på god jord med varandra (författare i radion).

Den är rätt uppenbar. Men den här då:
”Man lägger sig vikt vid hur blabla” (forskare). Där har ”lägga vikt vid” korsats med ”lägga sig vinn om”.

Sen finns det sådant som inte är sammanblandningar utan blir fel ändå. Om man inte är ute i poetiska ärenden, förstås:
Det kom som ett slag från klar himmel
Det var som att balansera på en knivsudd. 

Han sätter sig till ro med detta (slår sig till ro, var väl vad som avsågs?)

Och en favorit (med ett antal tillskyndare ser man om man googlar) i repris:
Han är en gudabegåvad berättare

Den beskrivningen av en finfin berättare går att förstå på nåt vis, men värre är det med sättet ett känt universitet beskriver en av sina kurser - i medieteknik, dessutom: 

Lite hjälp och riktlinjer för hur man framförhåller sig själv och sin kompetens - kanske speciellt som medietekniker.

Det finns gånger man gärna vill sätta sig för att få ro