Nån ordning får det vara!

”Kina är missnöjda”, sa nyhetsuppläsaren och det blev även jag.

Den yngre språkvården är inte lika missnöjd. Den har förslag på att ge upp gamla regler kring såna här kollektiva substantiv.

Som korrekturläsare hade jag ändrat exempelmeningen till ”Kina är missnöjt” eftersom de flesta länder, orter, företag, sportlag o dyl är neutrer. Med dagens beröringsskräck vad gäller ”svåra” begrepp (neutrum, t ex) kallas de t-ord. Bord, gupp, regeringsråd hör till dem. De andra orden, n-orden (n-ordet är något helt annat!), har tidigare kallats reale och utrum men det är också svårt så glöm det.
Det kan finnas en vettig förklaring till begreppsbyte, men "t-" och "n-ord" verkar lite väl mesigt.

De kollektiva substantiven Kina, Sverige, Ikea, Ica, AIK, är ”till formen entalsord men betecknar ett flertal” (Svensk Språklära, 1967*, en omarbetning av Carl Rebbes Kortfattad svensk språklära för realskola ).

Nu föreslås att man trycker undan sin gamla grammatiska känsla som säger en att Kina, Sverige, Ikea, Ica, AIK är missnöjt. I stället för formen (det grammatiska) bör man gå efter innehållet (att det finns många människor i ett Kina o s v). Detta i en tid som normalt föredrar formen/ytan framför innehållet. Jojo, själv har jag alltid hållit hårt på formaliteter.

I en artikel menar en skribent i tolkningsföreträdesålder (ca 45 år) att såna som vill ha kvar den här typen av regler (jag, t ex, med ca 20-30 år till på nacken) är lite pretto, verkar vara en viktigpetter och så en sån där ”språkpolis”. Man är utless på tillmälet. Språkpolis, pöh! Bara för att man tycker nåt. Det är väl dumt att slänga sånt som funkar fint överbord?

Jag tycker också att Bowie och Snoddas är bra sångare samt att färgen grå ofta är underskattad. Och några tusen saker till.

Och den som skyller andra för att vara viktigpettrar ska tänka sig för, det blir lätt att den som sa’t va’t.

Varför är det så ont om t? Kina är missnöjt, Sverige argt och Ica belåtet, 
om jag får bestämma

* I denna språklära används som beskrivning av reale och neutrum även "n-" och "t-ord", dock inte som grammatiska begrepp