Mer eller mindre roligt

De som jobbat/jobbar i mediebranschen vet att man där kan mista delar av sin mänskliga hållning och bli en cynisk rackare.

Särskilt äldreyngre och äldreäldre (mer om kategorierna en annan dag) blir förskräckta över det mentala våld som en vanlig dag kan bevittnas genom nyhetsförmedling och "underhållning". Det är svårt att gå oskadd genom den ord- och bildsörjan - eller i alla fall inte smutsas av den.

Här ett litet utbrott från en hjärna som byggdes av röda stugor och smultronstrån - nja, men som i alla fall bestods en helt annan världsbild än dagens: Rubriksättningen i tidningar ligger ofta och skvalpar på en obehagligt tunn gräns (en "fin linje" säger nutidssvensken som översatt "a fine line") mellan tragik och komik. Det här har påverkat oss länge nu, men jag vill i alla fall ta några exempel på det språk som avtrubbar oss.

Först två rubriker:

Fitnessbloggare dödad av gräddspruta

Kremerad kvinna borta med posten

Och här en rubrikkollision:

Hitlers hantlangare flydde genom Sverige.
Så gick det för dansbandsgiganterna.

Det finns inte ord för den här typen av smaklöst framdukat klickbete. Jo, ett till: clickbait. Men det är ju ingen idé att försöka bespruta giftigheter med gift, skiten frodas hur man än beter sig. Det är inbyggt i den nutida teknikframgången att protester från enskilda är omöjliga.

Den  Big Brother vi läste om för länge sen var åtminstone en avgränsad fiende. Nu är det vi själva som liksom lyder våra egna order utan prut.

Det måste ju vara ett fall framåt.