onsdag 18 oktober 2017

Har talepunkter med språk att göra?

En del ord är mer irriterande än andra. Faller man i fällan och använder sådana själv- ja, då blir irritationen etter värre.
"Initialt" är ett ord som flyger runt i svenska just nu. Det kan dock nästan alltid ersättas av ”i/från början”. Exempelmeningar jag hittat: ”Initialt kom uppgifter om att ingen skadats” och ”Vi hade initialt planerat att blablabla”.

Men man har, som sagt (i går, närmare bestämt) ingen talan. Och apropå talan ramlade jag nyligen över ett ord (nej, det ramlade över mig, om vi ska vara noga) som visade sig tillhöra Språkrådets ”nyord” redan 2015: ”Talepunkt”. 

Det gick inte ens att gissa sig till innebörden av sammanhanget jag hörde det i. En snabbkoll visade att begreppet inte bara var i omlopp lite sisådär, det tycks tillta i användning.

Med "talepunkt", jag googlar mig fram, "avses en förberedd fras som pressar in ett slagkraftigt budskap i en debatt eller utfrågning”. Som slogan och slagord, kanske?

"Talking point", skriver engelskspråkiga Wikipedia, “is a succinct statement designed to support persuasively one side taken on an issue/…/ particularly in areas heavy in debate such as politics and marketing”. Dessutom tillägger samma Wikipedia att “the framing of political discourse in terms of simple talking points has been criticized by media personalities such as comedian Jon Stewart for being a superficial examination of issues.”

Det kan man i och för sig räkna ut själv, men frågan är hur många som räknar med talepunkter. Det låter mer som matematik än språk. Kanske har dessa punkter egentligen med Brouwers fixpunktssats att göra, invarianta under homeomorfier som de är.