Utan att folk direkt märker det smyger engelskan in i svenskan bakvägen och förändrar hela den senare till en översatt variant som snart kan köras genom Googles översättningstjänst utan stora problem. I själv verket bidrar denna s k tjänst till den här trista och bisarra metamorfosen.
Är jag besatt och galen? Ja, det kan verka vara så.
Men jag har ett par små önskningar för mitt modersmåls vidkommande. Ett är att man som svensk ska kunna läsa en inhemsk bok med ca 30-40 år på nacken och gärna en äldre än så.
Det var en afton i början av maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten och rabatterna voro ej uppgrävda; snödropparne hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höllo just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd; syrenerna väntade på sydlig vind för att få gå i blom, men lindarne bjödo ännu kärleksfilter i sina obrustna knoppar åt bofinkarne, som börjat bygga sina lavklädda bon mellan stam och gren; ännu hade ingen mänskofot trampat sandgångarne sedan sista vinterns snö gått bort och därför levdes ett obesvärat liv därinne av både djur och blommor.
Texten är 138 år gammal, lär man sig bara känna igen verbens pluralformer och vissa substantivs pluraler som lindarne, bofinkarne – inte direkt övermäktigt – kan man grubbla över om inte de mest raffinerade textstycken av i dag är blod- och syrefattiga i jämförelse!
Citatet är inledningsrader till Strindbergs Röda rummet från 1879. Och saffransblommorna är förmodligen krokusar.
Irriterat PS: Denna dag har nobelpristagaren i litteratur tillkännagivits. Ishiguro "tilldelades, erhöll" eller "fick" priset. "Vann" det gjorde han på ett av sina två språk, engelska. "He wins the Nobel Prize in Literature." Lägg även märke till hur man på det språket "vinner" priset i presens.
