måndag 11 december 2017

Dåliga namn på vanliga ord

Synonymer behövs när man använt ett och samma ord för många gånger, men hur finner man hela synonyma meningar? Till exempel till ”det är då fasiken vad engelska tar sig in utan att folk märker eller bryr sig om det”.

Jag hittar inte heller ett annat sätt att uttrycka: ”borde inte de som JOBBAR med språk vara aningens alerta i sammanhanget?”

En journalist uttalade sig i en tidnings språkkrönika. Jag upprepar: en person med journalistisk utbildning citerades av en annan person som är vad man brukar kalla språkvetare.
Journalisten sa: ”Kallprat har fått ett dåligt namn”.

I en handordbok* som tar upp konstruktioner i språket finner man inte ”dåligt namn” nånstans. Det går att hitta ”ett namn med dålig klang”, men antagligen handlar det då om personnamn, firmanamn el dyl.  Visserligen skriver en grammatiksida på nätet att "substantiv är ord som är namn på personer, grupper, platser, naturföreteelser, djur, växter, saker, ämnen, tillstånd, känslor och aktiviteter".

Men nog brukar man säga ”kallpratet har fått dåligt rykte”?

Slår man upp konstruktionen ”bad name” i ett engelskt-svenskt lexikon så ges där översättningen "dåligt rykte". M a o är ”dåligt namn” direktkopierat från engelska.

Nu är det slut för i dag


* den är inte vilken som helst utan heter Svenskt språkbruk, ordbok över konstruktioner och fraser (inget dåligt namn), utgiven av Svenska språknämnden 2003, och ersätter Svensk Handordbok utgiven av samma nämnd 1966. Denna språknämnd den är dö', den har bränt sig på ett brö'. Mer om det i morrn.