Detta hände för många år sedan på en restaurang med nummerlappar. Man beställde och fick en lapp med ett nummer på som personalen ropade ut när maten var klar. ”Nr 46 är redo!” ropade flickan vid kassan.
Maten är redo? Och så föll man i språktankar. Kan det vara inspirerat av engelskans ready? Så klart det kan, men vad vet väl en annan. Det enda som går att fastställa – om ens det – är hur man själv med många decennier i ryggen uppfattar ganska synonyma ord som redo, klar och färdig (det finns säkert fler, men nu tar vi bara de tre).
Scouter är redo, i den mån de finns.
I en annan typ av formulering passar ordet: jag är ännu inte redo för denna utmaning.
Om man däremot sa ”jag är inte färdig/ klar för denna utmaning” skulle en mer konkret situation föreligga. Redo tycks handla om en mental inställning, vilket gör att det känns konstigt att maten är redo.
Som om huvudagerandet låg hos käket: Jag är redo, kom och ät mig!
Maten är klar eller färdig.
Det är fina nyanser sånt här. Scouten är redo, då är innebörden ”beredd”. Om scouten däremot lagat soppa över öppen eld ropar hon/han till sina kamrater att maten är färdig. Eller klar.
Scouter är redo, i den mån de finns.
I en annan typ av formulering passar ordet: jag är ännu inte redo för denna utmaning.
Om man däremot sa ”jag är inte färdig/ klar för denna utmaning” skulle en mer konkret situation föreligga. Redo tycks handla om en mental inställning, vilket gör att det känns konstigt att maten är redo.
Som om huvudagerandet låg hos käket: Jag är redo, kom och ät mig!
Maten är klar eller färdig.
Det är fina nyanser sånt här. Scouten är redo, då är innebörden ”beredd”. Om scouten däremot lagat soppa över öppen eld ropar hon/han till sina kamrater att maten är färdig. Eller klar.
