onsdag 3 januari 2018

Man står som på ett torg

Det ekonomistiska inslaget i språket kan vara väldigt påträngande och man kommer ofta på sig med att längta till forna dagar, andra platser. Nu är det som om man befunne sig i en reklamfilm var man går, var man sitter och var man står.
Gränsen mellan reklam och information är flytande, tillvaron är en saluhall, en galleria, ett torg.

När tv-program annonseras kan programpresentatören säga: "Klockan nio bjuder jag på en riktigt spännande film". Bjuder?  📺📺📺📺📺

Vad är det egentligen i en som inte vill bli bjuden på en spännande film? (Tänk att jag alltid ska vara så anti allt, det är ju bara att chilla och flyta med.)

Och tv-kanalen som kuppade och lät en äldre och därmed nutidsnonchalerad SVT-julvärd få några minuters revansch. Presentatören ropade: "Jag ger er Arne Weise!"

Ger oss? 
                                                                                    📺📺📺📺📺

Oh, du sköna gamla värld där mindre påträngande gaphalsar hade sagt sitt mer stilfulla: "Låt mig få presentera Arne Weise!"