söndag 22 september 2019

Det blåser inte bara på månen, det är vindigt i språket också

Språkvetare kan få till roliga abrovinker när man ifrågasätter det faktum att mycket språkligt påverkas av engelskan och att svenska (vanliga) uttryck därvid trängs undan.

En personlig favorit (ja, om det nu är rätt ord) är ”kommer till” som i stort sett tagit bort ”gäller” och ”handlar om”. Det är bara att lyssna (läsa), ganska snart dyker sådant som ”när det kommer till klimatet” upp. (When it comes to…”)

En språkvårdare jag talade med om saken tänkte i några sekunder och sa att det heter ”när det kommer till kritan”. Visst, det är ett s k fast uttryck (kollokation, se 4 september), men i handordböcker också enda exemplet på ”kommer till”.

Det är inte enda gången jag hänvisas till stående uttryck eller förklaringen att ett ord eller en ordvändning använts på svenska under historisk tid - så långt tillbaka som medeltid och språket i landslagar.

Uppdaterad i historisk svenska som jag därigenom blivit tänkte jag bjuda på ytterligare ett sådant utbyte som ligger i pajplajnen (nutidssvenskt ord).

Det enkla ”blåsig” börjar ersättas av ”vindig” (windy). Word markerar det med röd understrykning och det går inte att hitta i SAOL, SO eller andra ordböcker. Men i SAOB finns dock "vindig" med ett belägg från 1600-talet och ett, det yngsta, från 1862: ”Vi sökte med våra nattsäckar hindra fönsterluckorna att öppna sig under den kalla vindiga natten. (Ur Fredrika Bremers Livet i gamla världen.)